lördag 5 november 2011

"Du är adopterad va?"

Vissa tar det säkert som en komplemang när människor frågar antagande om de är adopterade. Men jag har faktiskt svårt att göra det. Tvärtom. Jag känner mig kränkt.

Jag vet inte hur många gånger människor kommit fram till mig och frågat "Är du adopterad?". Kanske är det för att jag talar svenska utan att bryta, kanske är det för att jag aldrig varit den som har haft svårt för skolan. Eller det kanske är så att människor tycker jag är "försvenskad"? Men för att bli försvenskad ska man ju ha varit något annat innan och jag är ju född och uppvuxen i Sverige. Så det är också konstigt i sådant fall. Jag vet inte vad det är med mig som får folk att tro eller anta att jag är adopterad, men något är det och det stör mig...

Att undra är ok, att anta är förolämpande
Anledningen till att jag tycker det är förolämpande att människor frågar om jag är adopterad är för att jag tycker det är fördomsfullt. För mig är att att anta att jag är adopterad samma sak som att tycka att jag är eller gör något lika bra (eller bättre) som en etnisk svensk. För låt oss vara ärliga det är inte många som undrar om man är adopterad när man inte är "ambitiös" på det man gör. Och jag menar varför skulle jag vara adopterad för att jag pratar flytande svenska, aldrig har haft svårt för skolan eller har utbildat mig till något som inte många utlandsfödda utbildar sig till? Det faktum att mina föräldrar kommer från Eritrea och inte har haft samma möjligheter som mig har bara drivit mig till att ta vara på alla möjligheter jag har fått. Jag har alltid motiverats av möjligheten att skaffa det mina föräldrar aldrig fick. Hade jag växt upp med en silversked i munnen hade jag troligvis inte varit lika motiverad. Så bli snälla inte förvånade över att jag som "invandrarbarn" presterar lika bra eller bättre än etnisk svenska personer.
                   "If only closed minds came with closed mouths..."
Till alla er som har...
undrat, antagit eller frågat om jag är adopterad. Jag är inte arg på er och varken kan eller vill ta ifrån er rätten att fråga, anta eller undra om någon är adopterad. Men jag vill bara att ni ska tänka till nästa gång ni undrar samma sak om någon annan. I stället för att fråga antagande eller ens fråga om personen är adopterad tycker jag att ni kan fråga vart personen kommer ifrån. Då kommer ni garanterat få reda på om personen är adopterad, utan att framstå som fördomsfulla!

"Prejudice is the child of ignorance"
/m.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar